Maten spelar en nyckelroll för vår hälsa och vårt välbefinnande. Flera nya vetenskapliga studier har på nytt bekräftat detta: en kost rik på frukt, grönsaker, fullkorn, vegetabiliska proteiner och omättat fett kan minska risken för sjukdom. Kosten är alltså en viktig del i förebyggandet och behandlingen av många sjukdomar. Men gäller det också för den som redan är sjuk? Kosten spelar naturligtvis en ännu viktigare roll för personer med amyloidos. Amyloidos och kost: läs våra senaste råd i den här artikeln.
Matsmältningsbesvär hos personer med amyloidos
Matsmältningsbesvär kan vara vanliga hos personer med amyloidos. De beror på den onormala ansamlingen av proteiner i mag-tarmkanalen och orsakas av flera faktorer, bland annat inflammation i mag-tarmkanalen, nedsatt tarmrörlighet eller bristande upptag av näringsämnen. Vanliga symtom är buksmärtor, illamående, kräkningar, förstoppning eller diarré. Symtomen kan vara mycket begränsande och ibland hindra patienterna från att lämna hemmet.
Att rådfråga en läkare och en dietist för att få råd och lämplig behandling kan naturligtvis hjälpa till att hantera matsmältningssymtomen vid amyloidos. Men de läkemedel som vården skriver ut löser inte problemen på riktigt: de lindrar bara besvären. Som komplement till läkemedlen ger vi här råd om hur matsmältningsbesvären kan minskas hos personer som drabbas.
Våra råd för att förbättra livskvaliteten
Det är viktigt att personer med amyloidos är särskilt uppmärksamma på sin kost. Det kan förbättra deras livskvalitet och minska risken för komplikationer av sjukdomen. Här är några kostråd från Jean-Christophe Fidalgo, ordförande för Amyloidosis Alliance:
- Psylliumfrö (loppfrö): en naturlig växtfiber som sväller upp till 40 gånger sin volym i kontakt med vätska. Blandat med vatten bildar det en gel som hjälper till att reglera matsmältningen. Jean-Christophe Fidalgo tar en matsked om dagen. Det är mycket viktigt att varje dos tas med god marginal till läkemedlen (1 till 2 timmar före eller efter läkemedelsintaget). Förbättringar av matsmältningen bör märkas efter några veckor.
- Periodisk fasta: metoden har två fördelar, dels att den ger matsmältningssystemet vila, dels att den har en antiinflammatorisk effekt. Det finns många olika former av periodisk fasta. Jean-Christophe Fidalgo har valt den som verkar enklast för honom: att fasta 14 timmar varje dygn. Det är viktigt att dricka ordentligt under fasteperioderna och att undvika söta drycker. Efter några dagar kommer du att känna dig bekväm med din matsmältning.
- Kronokost: grundprincipen är att äta allt, men inte när som helst. Det handlar om att gruppera livsmedlen efter hur snabbt de smälts: ät de livsmedel som är tyngst att smälta (fett protein och långsamma kolhydrater) i början av dagen. Undvik att dricka till måltiderna, så att matsmältningssafterna inte späds ut och matsmältningen inte blir långsammare.
- Mikrobiotan: den består av de mikroorganismer (bakterier och svampar) som lever i våra tarmar. Allt fler studier visar ett samband mellan mikrobiotan och olika sjukdomar. Det är viktigt att berika sin mikrobiota genom kosten: ät mjölksyrade livsmedel, yoghurt, frukt, grönsaker och baljväxter rika på fibrer, vitlök och lök. Du kan också ta en probiotikakur två gånger om året, helst på hösten och våren, vilket hjälper ditt immunförsvar.
Mer information om amyloidos och kost: